Vindkraft FAQ

 

 

- Vi utvecklar vindkraft för allmänheten -

 

 

Så fungerar vindkraft

Det finns frågor att fundera över kring vindkraftverk, här kommer några av de vanligaste frågorna och svaren. Hör av er om ni undrar något mer, bra med alla typer av frågor.

 

1. Hur funkar ett vindkraftverk?

- Vindens kraft får vindkraftverkets rotor att rotera. Detta driver en generator som producerar el som överförs till elnätet.

 

2. Vad är dimensionerna för ett vindkraftverk?

- Ett vindkraftverk av kommersiell storlek har en tornhöjd på ca 100 - 140 m. Rotorbladen har en diameter på ca 100 - 120 m. Detta ger en möjlig totalhöjd på 150 - 200 m. Tornets diameter i basen är ca 5 - 6 m.

 

3. Vilka förutsättningar gäller för att en plats är intressant för vindkraft?

- Det behövs ett bra vindförhållande, ett vanligt nyckeltal är en årsmedelvind på 6.5 m/s på 100 m. Befintlig infrastruktur som vägar för transport av vindkraftverk och kraftledningar och stationer för nätanslutning bidrar till bättre förutsättning för ett genomförbart projekt. En lämplig plats har även förutsättning för att bygga vindkraftverken på ett sådant sätt att erforderlig hänsyn kan tas till boende, natur, djur, kultur och miljö.

 

4. Hur stor är elproduktionen från ett vindkraftverk?

- Ett landbaserat vindkraftverk med en generator på 2 MW producerar ca 5.6 - 6 GWh per år. Detta motsvarar elförbrukningen för ca 280 - 300 villor (20000 kWh/år) eller 1000 - 1200 lägenheter (ca 5000 kWh/år).

 

5. Kommer natur eller djurliv att påverkas?

- Vindparkens effekter på omgivningen beskrivs i en MKB, miljökonsekvensbeskrvning, som lämnas in tillsammans med tillståndsansökan. MKB tas fram i tidigt skede efter en samrådsperiod med berörda parter såsom tex myndigheter, organisationer, föreningar, markägare och allmänheten. Under samrådet beskrivs den planerade verksamheten och dess troliga effekter. Det forskningen visar idag är att djur i skogen påverkas mest under byggtiden då flest människor vistas i området medan de under driftstiden rör sig i vindkraftverkens närhet. Vad gäller fåglar och fladdermöss visar studier på att risken för kollision med vindkraftverk är lägre än t ex kollision med andra byggnader eller fordon.

 

6. Hur högt får ett vindkraftverk låta?

- Maximal ljudnivå vid tomtgräns till boende är 40 dB. Det motsvarar ett modernt kylskåp. Normal samtalston är ca 60 dB.

 

7. Vad är den tekniska livstiden för ett vindkraftverk

- Förväntad driftstid för ett vindkraftverk är 20 - 25 år.

 

8. Kan skogsbruk/lantbruk bedrivas vid sidan om vindkraftverk?

- Ja, vindkraftverk har minimal påverkan på omgivande skogsbruk eller lantbruk. Det behövs en väg fram till respektive vindkraftverk, normalt kan befintliga timmerskogsvägar användas efter förstärkning. Mellan två vindkraftverk behövs ett avstånd på ca 400 - 700 m. Skogsbruk och lantbruk kan bedrivas som vanligt i området.

 

9. Hur lång tid tar det tills vindkraftverket tas i drift?

- För en vindpark gäller att från ide till drifttagen anläggning tar det ca 2 - 4 år.

 

10. Vad för typ av byggnation innebär ett vindkraftsprojekt?

- För transport behövs en väg till varje vindkraftverk. Vanligen anläggs en slinga som förbinder vindkraftverken utan att transporten behöver vända eller backa. Vindkraftverken förankras i marken med bergsfundament eller gravitationsfundament. Intill fundament anläggs även en yta för uppställning av kran för resning av vindkraftverken. Vindparken ansluts till externt elnät via kabel eller luftledning till lämplig nätstation.

 

11. Finns det några särskilda säkerhetsavstånd?

- I Sverige finns idag inga särskilda säkerhetsavstånd. I Ludvika finns en vindpark inom ett friluftsområdet. Ett av skidspåren heter vindkraftsspåret.

 

12. Tål vindkraftverken hur mycket vind som helst?

- Innan etablering av vindkraftverk studeras vinden noggrant. Dels för att bedöma om de kan producera tillräckligt med el för att bära investeringen samt även för att kunna hantera vindklimatet ur ett servicemässigt perspektiv. Ett vindkraftverk börjar producera el vid ca 4 m/s och stänger ner helt vid 25 m/s eller succesivt mellan 25 - 28 m/s. Vanligen har vindkraftverket full effekt från och med 10 m/s.

 

13. Hur mycket är ersättningen för markägaren?

- Markägare ersätts med avtalad andel av intäkter från såld el från anläggningen. Om elproduktionen ökar så ökar även ersättningen.

 

14. Vad händer om vindparken inte producerar el på grund av driftstopp?

- Beroende på orsak till driftstopp så antingen servas vindkraftverken av planerad eller tillfälllig anledning och detta reglerar ersättning från försäkring för produktionsbortfall.

 

15. Påverkar vindparker värdet på berörda fastigheter?

- Det är svårt att svara rakt på denna fråga då det inte finns så mycket statistik. Enligt senaste undersökningar påverkas inte värdet på fastigheten.

 

16. Vad kostar ett vindkraftverk?

- Ett vanligt nyckeltal är 15 miljoner kr per MW, dvs ett 2 MW vindkraftverk kostar 30 miljoner kr.

 

17. Hur stor är den installerade effekten vindkraftverk i Sverige och hur stor är den totala elproduktionen?

- Den installerade effekten vindkraft i Sverige är i dagsläget 3607 MW. Den totala elproduktionen från vindkraftverk för 2012 är 7,2 TWh, detta kan jämföras med

vattenkraft och kärnkraft som är ca 65 - 70 TWh vardera.

 

18. Kan vindkraftverken verkligen bidra med någon intressant mängd elproduktion till Sverige?

- Det kan de absolut. Idag producerar vindkraftverken 7,2 TWh. För att nå det planeringsmål på 30 TWh som satts av regeringen behövs ungefär 5250 vindkrafterk med en effekt på vardera 2 MW. Normalt kan ca 3 vindkraftverk placeras på 1 km2, då det behövs ca 400 - 700 m mellan vindkraftverken för att vinden ska kunna återhämtas mellan vindkraftverk som står framför varandra i vindens riktning. Det är följdaktligen ett avstånd som behövs i luften mellan vindkraftverken. På marken krävs ca 250 m2 för fundament och vindkraftverk (basen på ett vindkraftverk har en diameter på ca 5 m, under detta har fundamentet en diameter på ca 15 m) samt 1000 m2 uppställningsplats för kranbil och delar. Detta innebär att det behövs en yta på totalt 1750 km2 för 5250 vindkraftverk. Detta är 0,4 % av Sveriges totala yta. Detta kan jämföras med Tyskland som har 75 % av Sveriges yta, en befolkning på ca 80 miljoner och ca 20000 vindkraftverk.

 

19. Finns det någon lönsamhet i vindkraftverk?

- Vindkraftverk är en lönsam investering både ekonomiskt och miljömässigt. Det som är viktigt för att uppnå detta är att säkerställa att vinden är tillräckligt bra över lång tid samt att den el som produceras kan säljas till ett rimligt pris. Detta eftersom att vindkraftverken ska producera el under flera år och detta är något som måste beaktas i lönsamhetskalkylen. En vindpark kan vara olika lönsam vid olika tidpunkter beroende på elpris, elcertikatpris, eurokurs, konkurrens på leverantörsmarknaden. Det gäller att noggrant utvärdera tidpunkten för investering eftersom att detta kan påverka lönsamheten under hela driftstiden.Produktionskostnaden brukar vara ca 45 - 60 öre/kWh.

 

20. Det blåser väl inget på vintern när elen behövs som bäst?

- Jo, det blåser faktiskt mer på vintern än sommaren, dessutom är vinden tyngre när den är kall vilket innebär att den innehåller mer kraft och får vindkraftverken att producera mer. Detta innebär att vindkraftverken producerar mer el på vintern vilket är den period då vi i Sverige har högst elförbrukning.

 

21. Det går väl inte att bygga vindkraftverk i skog?

- Jo, det är går bra att bygga vindkraftverk i skog. Precis som på åker, slätt eller till havs, gäller samma för vindkraftverk i skog, att vinden är tillräckligt bra för att vindkraftverken ska generea elproduktion.

 

22. Vad händer om 25 år när vindkraftverken inte håller längre?

- Efter drifttiden kan några olika scenarior inträffa. Ett är att om driftstiden varit gynnsam kan vindkraftverken monteras ned och några nya vindkraftverk monteras på samma plats. Ett annat alternativ är att montera ner vindkraftverken, återställa markens ytskikt vid fundament och återvinna materialet i vindkraftverket.

 

23. Varför kan man inte bara bygga till havs?

- Det som gör att det idag byggs mer på land är att kostnaden per producerad kWh är lägre för landbaserade vindkraftverk än havsbaserade vindkraftverk.

 

24. Hur ser processen ut från ide till drifttagande?

- Först identifieras ett område som kan vara lämpligt för vindkraft baserat på vinden, övriga befintliga intressen samt befintlig infrastruktur. Nästa steg är att mäta vinden och påbörja tillståndsprocessen. Under tillståndsprocessen sker samråd med berörda parter innan en MKB sammanställs som sedan lämnas in tillsammans med tillståndsansökan. Om vindparken erhåller tillstånd kan en upphandlingsperiod påbörjas för att få in underlag till lönsamhetskalkylen som är beslutsunderlag för investeringsbeslutet. Finns förutsättning för en lönsam vindpark och beslut tas om investering ska vindparken först finansieras och sedan byggas. När anläggningen är byggd kan drifttagen ske och efter detta kan vindparken vara i drift i ca 20 - 25 år.

 

25. Varför ska man bli andelsägare i ett vindkraftverk?

För att få en långsiktig lönsam avkastning på försäljning av förnybar elproduktion. Vanligen innebär en vindkraftanläggning i drift en avkastning på ca 7 - 12 % under driftstiden. Den ger per 2 MW vindkraftverk förnybar el för ett år till ca 280 - 300 eluppvärmda villor eller ca 1000 - 1200 lägenheter.

Att investera i vindkraft är som att investera i en bättre framtid, såväl ekonomsikt som miljömässigt. Så ett frö för framtiden, bli andelsägare.

 

 

Här kommer fler frågor och svar om vindkraft på branschföreningens hemsida.